23 mars 2015

Saknaden kommer och Saknaden går

Jag saknar dig pappa! När allt inte är så lätt saknar jag dig ännu mer. Jag vill att du ska ringa de där jobbiga samtalen varje dag. Du älskade mig!

Jag vill kunna ringa dig och berätta vad jag får i skatteåterbäring så som jag alltid har gjort. Varje år när den kommer tänker jag på den gången jag verkligen trodde att jag skulle få tillbaka pengar men fick likförbannat betala en mindre summa. Jag ringde dig och nästan grät för att jag var så besviken och frågade vad som var fel. Varför jag aldrig fick pengar tillbaka på skatten. Du lyssnade på mig och sa även att du själv aldrig fick pengar tillbaka utan alltid fick betala en slant.

Att inte kunna ringa till dig och berätta om mitt nya jobb eller bara få berätta vad jag har gjort idag känns tungt. Jag har fortfarande ditt telefonnummer inlagt i min mobil och jag testade att ringa till det en gång ihop om att du skulle ha en telefonsvarare med din röst. Jag saknar att höra din röst!

När saker i mitt liv den senaste tiden inte har blivit som jag hade tänkt mig och det föll isär ville jag berätta det för dig eller i alla fall prata med dig för att bara glömma allt annat en stund. Jag vill att du ska fråga mig hur jag mår, vad jag har gjort för något. Jag vill att du ska komma tillbaka så att jag kan få krama dig!
Jag älskar dig verkligen även om man inte kunde tro det den senaste tiden, men jag var livrädd. Att se den person som jag såg upp till och älskade så mycket sakta men säkert tyna bort gjorde det så ont. Till en början, många år, höll jag det inom mig tills jag en dag inte längre orkade och då orkade jag inte heller se dig. När jag nu tänker tillbaka på dig är dina sjukaste dagar som ett töcken och de bilder jag ser framför mig och den jag nu tänker tillbaka på är min starka och ganska friska pappa! Den som du alltid var och kommer att vara för mig.

Sedan du lämnade oss har det hänt så himla mycket. Saker som har varit både bra och otroligt jobbiga för mig. Jag hade velat ha dig här även om jag inte pratade med dig om allt, var du ändå en tröst att bara prata med. Förlåt för att jag än inte hälsat på dig, men jag har inte varit redo!

Follow FlisanBerglund